Fiskevårdsteknik inbjuder berörda markägare, myndigheter, föreningar och andra intressenter till ett samrådsmöte inför en tillståndsansökan till Mark- och Miljödomstolen för Stora Mölla vattenkraftverk i Pinnån.

Syftet med samrådet är att inför omprövning för moderna miljövillkor möjliggöra ett andrahandsyrkande gällande tillstånd för tillbyggnad av Stora Mölla som skedde 1990. En kort sammanfattning av projektet finns beskrivet nedan. Ni som vill läsa mera kan ladda ner ett samrådsunderlag från följande adress: http://www.fvt.se/wp-content/uploads/2021/10/Stora-molla-samradsunderlag-v2.pdf

Samråd med särskilt berörda är ett led i tillstånds­processen. De synpunkter som lämnas beaktas i tillståndsprocessen. På samrådet kommer vi att informera om den planerade verksamheten, ta emot synpunkter och svara på frågor.

Om ni önskar lämna skriftliga synpunkter, görs detta via e-post senast 2021-11-30 till viktor.hebrand@fiskevardsteknik.se och märk med ” Stora Mölla”.

När: Torsdagen den 11/11 kl 16:00 – 17:30

Var: Digitalt (länk erhålls vid anmälan)

För frågor innan samrådet, vänligen vänd er till:

Projektledare

Viktor Hebrand

Tel: 0707 – 91 56 80

Mail: viktor.hebrand@fiskevardsteknik.se

Hjärtligt välkomna!

Sammanfattning

Bakgrund

Pinnån är ett biflöde till Rönne å och börjar sitt lopp vid Sällerås, strax sydväst om Skånes Fagerhult, och mynnar i Rönne å ca 9 km sydöst om Ängelholm. Ungefär 4,5 km uppströms mynningen hindras samtliga förekommande fiskarter, förutom ål, att söka sig längre upp i vattenförekomsten av ett ca 6 m högt naturligt vattenfall. Uppströms vattenfallet finns ändock en stor artvariation med bl.a. ett stationärt bestånd av öring samt den ovanliga sandkryparen. Nedströms vattenfallet finns fina lek- och uppväxtområden för havsvandrande lax och öring. Stora Mölla vattenkraftverk är anlagt i anslutning till vattenfallet.

Stora Mölla utgör ett vandringshinder men referensförhållandena på platsen är av sådan natur att fisk historiskt sett ej kunnat passera i uppströms riktning. Tillstånd för vattenkraftverket vid Stora mölla lämnades i Söderbygdens domstol den 27 juni 1958 i dom A 56/1958 i mål AD 67/1957. Anläggningen byggdes ut 1990 då ytterligare en kraftstation med två turbiner anlades. För ombyggnationen har tillstånd ej sökts eftersom dämningen inte påverkades. Anläggningen har varit i drift sedan 1990.

Anläggningen är idag upptagen i nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften. Verksamhetsutövaren har valt att fortsatt driva anläggningen och miljöanpassa denna och har därför valt att ansöka om omprövning, för hela anläggningen, enligt 24 kap. 10 § miljöbalken. I andra hand yrkar verksamhetsutövaren på omprövning av den dom som finns samt tillståndsprövning av tillbyggnad som tillkommit 1990. Samråd för allmänheten är en del av tillståndsprövningen. Samrådet avser således endast den utbyggnad som skett 1990.

Planerade åtgärder

År 1990 skedde en utbyggnad av anläggningen i syfte att öka kapaciteten. Två nya francis-turbiner med en total slukförmåga om 4,1 m3/s installerades som kan köras under perioder med förväntade högflöden (oktober – april). Vid perioder med lägre flöden används den ursprungliga anläggningen. De båda kraftstationerna körs ej samtidigt.

En ny kraftstationsbyggnad anlades nedströms den gamla kvarnbyggnaden och de båda utloppskanalerna kopplades samman. Nedströms den nya kraftstationen grävdes sedan en ca 80 m lång utloppskanal.  För att leda vatten till turbinerna anlades ett intag, till den nya kraftstationen, till vänster i dammbyggnaden och en 125 m lång tub.

Den nya anläggningen följer de villkor gällande dämning som fastslagits i domen.

För att miljöanpassa befintlig anläggning och förbättra förutsättningarna för uppströmsvandrande ål kommer en ny ålyngeluppsamlare installeras i utloppskanalen samt att nytt krypsubstrat anläggs vid dammvallen (figur 1).

En prefabricerad ålyngeluppsamlare installeras i utloppskanalen, direkt nedströms turbinhuset. Ålyngeluppsamlaren utgörs av en stigränna samt ett uppsamlingskar. Stigrännan är försedd med krypsubstrat och vatten pumpas upp för att skapa ett vattenflöde där ålen kan vandra. Stigrännans mynning placeras invid kanten i utloppskanalens övre del och det intilliggande området tillrättaläggs för att öka anlockning av ålyngel.

Vid kanterna av skibordet anläggs krypsubstrat med svagt lutande botten. Vattenståndet ovan dammanläggningen regleras sedan så att det alltid rinner vatten över skibordet. Krypsubstratens förläggning med lutande botten i samband med regleringen innebär att en kantzon skapas i substratet samtidigt som det blötläggs utan att översvämmas. Ålyngel kan då klättra via substratet uppför dammvallen och på så vis ta sig förbi anläggningen.

För nedströmsvandrade adult ål (och övriga arter) och annan fisk kommer flyktvägar att anläggas vid respektive intag. En flyktränna kommer leda fisken till området nedströms dammen.

För att förbättra naturmiljön generellt kommer korttidsreglering att upphöra samt att en minimitappning i naturfåran fastslås.

Figur 1. Planerade åtgärder vid Stora Mölla vattenkraftverk

Miljökonsekvenser

Vid ombyggnationen av dammanläggningen utökades slukförmågan. Den utökade slukförmågan bedöms dock inte påverka naturmiljön i större utsträckning än vad ursprungliga anläggningen gjorde. Konnektiviteten bedöms inte ha påverkats då referensförhållandena på platsen motsvarar ett naturligt vandringshinder.

Planerade åtgärder kommer att förbättra vandringsvägarna för ål förbi anläggningen. I dagsläget finns det, för fisk, ingen nedvandringsväg vid Stora Mölla. Med anläggandet av flyktvägar vid kraftstationernas intag säkerställs en nedströmspassage vilket leder till bättre förutsättningar, framförallt för ål.  Ålyngeluppsamlaren och krypsubstraten kommer också leda till bättre förutsättningar för uppströmsvandrande ål.

Vidare skapas positiva effekter för Pinnån nedströms anläggningen då korttidsregleringen upphör samtidigt som en minimitappning säkerställs i naturfåran. Minimitappningen kommer att öka värdet av de strömbiotoper som finns nedanför det naturliga vandringshindret.

Kulturmiljön på platsen påverkas något av den nya intagstuben som passerar genom den nedre kvarnbyggnaden. Den nya kraftstationen är förlagd på den äldre stationens utloppskanal. I övrigt finns det ingen påverkan på kvarnmiljön kring Stora Mölla.